Anglicismer och kulturimport
Av Helena Englund 2003-03-03
I den förra artikeln på Språkkvalitets
webbplats skrev jag om engelskans inflytande på språkutvecklingen
och att enstaka engelska ord inte är något stort hot
mot det svenska språket. Men även om låneorden
inte hotar att utplåna vårt modersmål ska vi ändå
se upp med dem och inte vara för snabba med att anamma dem
i skrift. Vi som arbetar med webbproduktion och datorer införlivar
gärna engelska termer i vårt fackspråk, och vänjer
oss snabbt vid dem. Men det är många som hakar upp sig
på anglicismerna, som de kallas och de kan alltså störa
läsningen och i värsta fall skada förtroendet för
texten och avsändaren. I välskrivna texter ska man rätta
sig efter minsta motståndets princip och försöka
förmedla sitt budskap med så få vägbulor som
möjligt. Använd alltså inte engelska ord och fraser
om det finns bra svenska uttryck.
Engelska ord
Engelskan smyger sig in på olika plan. De anglicismer som
är lättast att identifiera är de som uppträder
som självständiga ord, oftast verb och substantiv. Exempel
på sådana är deleta,
printa, browser
eller browsra. Här är
det förstås helt onödigt att använda de engelska
orden eftersom vi har de utmärka ta
bort/radera, skriva ut,
webbläsare och bläddra.
Lite svårare är det att hitta bra svenska ord för
t.ex. default-värde. Visst
skulle man kunna hitta på ett svenskt ord som t.ex. grundvärde
eller startvärde, men problemet blir att orden ännu inte
är etablerade och det är osäkert om läsaren
skulle förstå. Istället får man använda
sin fantasi och formulera om sig till t.ex. det
värde som är förinställt som standard i programmet.
Engelska fraser
De direktöversatta fraserna är inte lika lätta att
identifiera som orden, eftersom de så att säga har svensk
förklädnad. Exempel på sådan fraser är
känna sig bekväm med något,
det här var allt för nu
och hoppa till slutsatser. Dessa
har ju sina etablerade svenska motsvarigheter i känna
sig trygg/väl till mods, allt
för de här gången och dra
förhastade slutsatser. Frasen spendera
tid är inte heller riktigt helsvensk. Det enda vi
kan spendera på svenska är pengar, medan vi tillbringar
tid och ödslar energi.
Amerikansk kultur
Slutligen har vi importen av den engelska/amerikanska kommunikationskulturen
som gör sig märkbar i fraser som ha
en bra dag. Ha en bra dag är fullständigt korrekt
svenska med helsvenska ord. Det främmande ligger i att vi inte
har någon svensk tradition av att önska varandra en bra
dag. Vi önskar varandra god jul och trevlig resa, men bra dagar
har vi bara önskat varandra i högst ett par årtionden.
Dessförinnan var det faktiskt vanligare att man önskade
att Gud var med sin samtalspartner än att hon skulle få
en bra dag. Personligen kan jag vara utan både välsignelsen
och den goda dagen, i synnerhet om fraserna delas ut slentrianmässigt
i ett e-brev eller på en telefonsvarare.
I nästa artikel på Språkkvalitets
webbplats vänder vi på myntet och tittar på hur
engelskan utarmas när vi svenskar behandlar den vårdslöst.
Gissningsvis leder artikeln till en del skratt.
Om du är osäker på den svenska terminologin
i datasammanhang kan du kanske få svar på datatermgruppens
sida. De ger förslag på svenska uttryck. Vissa dataord
finns också på Svenska språknämndens sida
med frågor och svar.
 Till
Svenska Datatermgruppen
Till
Svenska språknämnden
|
