Klarspråk på nätet | Språkkrysset | Om Språkkvalitet |Länkar
  Brief information in English
Konsulttjänster
Språkkonsulternas kurser
Artiklar
Citattecken - inget bra gömställe

Klarspråkstestet - skribentens vän

Välj rätt ordbok
Artikelarkiv

Prenumerera
Språkkonsulternas språkbrev
Alertbox


Anglicismer och kulturimport

Av Helena Englund 2003-03-03

I den förra artikeln på Språkkvalitets webbplats skrev jag om engelskans inflytande på språkutvecklingen och att enstaka engelska ord inte är något stort hot mot det svenska språket. Men även om låneorden inte hotar att utplåna vårt modersmål ska vi ändå se upp med dem och inte vara för snabba med att anamma dem i skrift. Vi som arbetar med webbproduktion och datorer införlivar gärna engelska termer i vårt fackspråk, och vänjer oss snabbt vid dem. Men det är många som hakar upp sig på anglicismerna, som de kallas och de kan alltså störa läsningen och i värsta fall skada förtroendet för texten och avsändaren. I välskrivna texter ska man rätta sig efter minsta motståndets princip och försöka förmedla sitt budskap med så få vägbulor som möjligt. Använd alltså inte engelska ord och fraser om det finns bra svenska uttryck.

Engelska ord
Engelskan smyger sig in på olika plan. De anglicismer som är lättast att identifiera är de som uppträder som självständiga ord, oftast verb och substantiv. Exempel på sådana är deleta, printa, browser eller browsra. Här är det förstås helt onödigt att använda de engelska orden eftersom vi har de utmärka ta bort/radera, skriva ut, webbläsare och bläddra. Lite svårare är det att hitta bra svenska ord för t.ex. default-värde. Visst skulle man kunna hitta på ett svenskt ord som t.ex. grundvärde eller startvärde, men problemet blir att orden ännu inte är etablerade och det är osäkert om läsaren skulle förstå. Istället får man använda sin fantasi och formulera om sig till t.ex. det värde som är förinställt som standard i programmet.

Engelska fraser
De direktöversatta fraserna är inte lika lätta att identifiera som orden, eftersom de så att säga har svensk förklädnad. Exempel på sådan fraser är känna sig bekväm med något, det här var allt för nu och hoppa till slutsatser. Dessa har ju sina etablerade svenska motsvarigheter i känna sig trygg/väl till mods, allt för de här gången och dra förhastade slutsatser. Frasen spendera tid är inte heller riktigt helsvensk. Det enda vi kan spendera på svenska är pengar, medan vi tillbringar tid och ödslar energi.

Amerikansk kultur
Slutligen har vi importen av den engelska/amerikanska kommunikationskulturen som gör sig märkbar i fraser som ha en bra dag. Ha en bra dag är fullständigt korrekt svenska med helsvenska ord. Det främmande ligger i att vi inte har någon svensk tradition av att önska varandra en bra dag. Vi önskar varandra god jul och trevlig resa, men bra dagar har vi bara önskat varandra i högst ett par årtionden. Dessförinnan var det faktiskt vanligare att man önskade att Gud var med sin samtalspartner än att hon skulle få en bra dag. Personligen kan jag vara utan både välsignelsen och den goda dagen, i synnerhet om fraserna delas ut slentrianmässigt i ett e-brev eller på en telefonsvarare.

I nästa artikel på Språkkvalitets webbplats vänder vi på myntet och tittar på hur engelskan utarmas när vi svenskar behandlar den vårdslöst. Gissningsvis leder artikeln till en del skratt.

Om du är osäker på den svenska terminologin i datasammanhang kan du kanske få svar på datatermgruppens sida. De ger förslag på svenska uttryck. Vissa dataord finns också på Svenska språknämndens sida med frågor och svar.
Till Svenska Datatermgruppen
Till Svenska språknämnden

   
-Annons-
 
 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Språkkvalitet 2002 ©