Klarspråk på nätet | Språkkrysset | Om Språkkvalitet |Länkar
  Brief information in English
Konsulttjänster
Språkkonsulternas kurser
Artiklar
Citattecken - inget bra gömställe

Klarspråkstestet - skribentens vän

Välj rätt ordbok
Artikelarkiv

Prenumerera
Språkkonsulternas språkbrev
Alertbox


Engelska - Hot eller tillskott

Av Helena Englund 2003-02-12

I egenskap av språkkonsult träffar jag ofta på upprörda känslor över engelskans intrång i svenskan. Och visst kan det vara irriterande med överanvända engelska ord och fraser när det finns bra svenska uttryck. Men för att få en nyanserad bild av hotet mot vårt språk är det nödvändigt att se bortom enstaka ord och fraser.

Hälsosam korsbefruktning
Svenskan har i alla tider utsatts för utländsk påverkan. Under medeltiden kom tyskarna med ord om handel och arbete. På 1700-talet var vi fascinerade och imponerade av fransk kultur och konst. Och under de senaste decennierna importerar och lånar vi en mängd ord från engelskan. I lagom doser är detta en hälsosam korsbefruktning som i förlängningen berikar och utvecklar språket. Tänk så besvärligt livet skulle vara om vi inte hade ord som arbete (ty), fåtölj (fr) och tejp (eng).

Hotet mot vissa domäner
Nej, det stora hotet mot svenskan i dag är inte enstaka engelska ord och uttryck, utan det som vi kallar domänförluster. Sakta men säkert smyger engelskan in på vissa områden och tar över dem, och en vacker dag kan vi inte längre föra ett avancerat resonemang om exempelvis datateknik eller mikrobiologi på svenska. Då har svenskan förlorat dessa domäner.

How stands it to?
Man är alltid lite dummare på ett främmande språk. Även om vi svenskar i genomsnitt har goda kunskaper i engelska så är det ytterst få av oss som klarar av att uppfatta nyanserna i subtila ordlekar eller de hårfina skillnaderna i synonymers stilvärde. Dessutom har vi en benägenhet att överskatta våra engelskkunskaper. Många av oss klarar sig hyfsat så länge samtalet håller sig på en vardagsnivå, men så fort vi ska uttrycka oss mer avancerat och preciserat börjar det bli svårt. Då börjar vi hacka och stamma och så småningom ger vi kanske upp och tystnar.

Engelska som koncernspråk och undervisningsspråk
Domänförlusterna skapar alltså språkklyftor och gör att svenska kunskaper och forskning kommer på efterkälken när alla inte kan ägna sig åt den. Och samma faktorer bör förstås vägas in innan man t.ex. inför engelska som företags- eller koncernspråk, så att man är medveten och kan kompensera för de kommunikations- och kunskapsförluster som uppstår. Att bara låta medarbetarna mötas av ett engelskspråkigt intranät en morgon, är alltså ingen bra idé. Av samma skäl skulle jag inte utan vidare sätta mina barn i en skola med engelska som undervisningsspråk. Enligt de utvärderingar som är gjorda leder det generellt inte till bättre kunskaper i engelska, och ibland måste man också ifrågasätta den engelska som talas.

I nästa artikel tar vi upp konkreta exempel på engelska ord och uttryck som du ska undvika för att inte läsningen ska störas.

 

   
-Annons-
 
 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Språkkvalitet 2002 ©