Klarspråk på nätet | Språkkrysset | Om Språkkvalitet |Länkar
  Brief information in English
Konsulttjänster
Språkkonsulternas kurser
Artiklar
Citattecken - inget bra gömställe

Klarspråkstestet - skribentens vän

Välj rätt ordbok
Artikelarkiv

Prenumerera
Språkkonsulternas språkbrev
Alertbox


Foge-s

Av Helena Englund 2003-08-14

Svenska sammansättningar har ofta ett s som sammanfogar förleden och efterleden, och i äldre konstruktioner lever även andra fogebokstäver kvar. Men hur ska man veta när man ska använda foge-s? Varför heter det till exempel bilkaross men lastbilskaross? Och vad är det för skillnad på en skolbokhylla och en skolbokshylla?

Ibland hör man någon förfäkta teorin om att det lilla s:et skulle vara ett genitivattribut, alltså beteckna ägande. Därför skulle chefsläkaren vara chefens läkare medan chefläkaren är chef över läkarna. Men språkforskningen visar att efter 1400-talet har vi inte tagit in s:et som ett genitivattribut, så denna teori hjälper knappast den som är osäker på om det heter engagemangs-system eller engagemang-system, eller tids-registrering eller tid-registrering.

Tre enkla minnesregler
Nej, om man är osäker har man tre regler att stödja sig på. Den första regeln är ljudregeln som säger att om den första leden slutar på ett s- eller sje-ljud ska det inte vara något foge-s, till exempel i dagis-kö och börs-mäklare. Orden skulle bli riktiga tungvrickare om vi skulle lägga in ett foge-s i dessa ord.

Den andra regeln innebär att om förleden i sig är en sammansättning ska vi lägga in ett foge-s. Det är därför vi förstår att skolboks-hyllan är en hylla för skolböcker medan en skol-bokhylla är en bokhylla i skolan. Det heter alltså väder-gumma men oväders-moln, skåp-hyllor men kylskåps-hyllor. Regeln är enkel att komma ihåg och har väldigt få undantag.

Den tredje regeln är inte en grammatisk, utan en praktisk regel. Den innebär att man utgår ifrån andra sammansättningar med samma förled och tittar på om den i allmänhet har foge-s eller inte. En ofta diskuterad fråga är om det ska heta tids-plan eller tid-plan. Om man då tittar på hur sammansättningar med tid- oftast är konstruerade ser man att foge-s dominerar. Alltså bör det heta tids-plan. Ha alltid Svenska Akademiens ordlista till hands, så slipper du fundera i onödan.

Gamla fogar
I äldre svenska finner vi även andra bokstäver i fogarna. Exempelvis använder vi o i kyrkogård och i kyrkoherde, men inte i kyrkklocka eller kyrktupp. I Gatukök lägger vi in ett u, men inte i gatsten. Det heter nämndeman, men nämndsekreterare. Ursprungligen styrdes fogebokstaven av substantivets genus, men i nykonstruktioner är det bara släktskapet med liknande sammansättingar som styr. Och ibland är det bara slumpen.

   
-Annons-
 
 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Språkkvalitet 2002 ©