Klarspråk på nätet | Språkkrysset | Om Språkkvalitet |Länkar
  Brief information in English
Konsulttjänster
Språkkonsulternas kurser
Artiklar
Citattecken - inget bra gömställe

Klarspråkstestet - skribentens vän

Välj rätt ordbok
Artikelarkiv

Prenumerera
Språkkonsulternas språkbrev
Alertbox


Svenskt språkbruk - våra ord i kombination

Av Elisabeth Björck Orvehed 2003-10-06

I september kom den nya ordboken Svenskt språkbruk ut. I den kan du inte slå upp vad ord betyder, utan där ser du istället hur ett ord kombineras med andra ord. I Svenskt språkbruk kan du bland annat få veta vad det är för skillnad på knäppa något och knäppa någon och om det heter räddad från något eller räddad undan något.

Språket är både fullt av alternativ och samtidigt fast
När jag deltog i arbetet med ordboken insåg jag två grundläggande saker om vårt språk. Å ena sidan finns det ett oändligt antal kombinationer av ord i svenskan. Vi kan säga att Pelle är glad/munter/lycklig/belåten/sorgfri/uppsluppen/upprymd/på gott humör och vi förstår då att han verkar rätt tillfreds med tillvaron. Även om orden inbördes har lite olika nyanser platsar de inom samma ämnesområde.

Å andra sidan innehåller språket ordkombinationer som är helt fasta och där går det inte att byta ut ett ord mot ett annat utan att betydelsen går förlorad. Om vi säger att du är kär i någon och känner att nu det är läge att flytta ihop och kanske skaffa barn kan du inte gärna säga att du vill bygga/fixa/göra (en) familj. Den enda rätta kombinationen är i det här fallet bilda familj. Och säger jag inbiten tycker nog många att ungkarl är den naturliga fortsättningen.

Idiom - betyder något annat än varje ord för sig
Bland de fasta fraserna hittar vi också de så kallade idiomen. Samtliga ord i en sådan fras har metaforiserats, vilket innebär att de har alltså övergått till att bli en bild. Den som sitter med skägget i brevlådan befinner sig exempelvis i en pinsam eller besvärlig situation oavsett om personen i fråga har skägg eller inte. Bland idiomen hittar vi också ord och ordvändningar med historia. Det är väl inte många av oss som vet eller minns att eklut var något man garvade läder med förr i tiden, men vi vet att den som går genom ekluten har det rätt tufft.

Hur hittar man rätt preposition?
Som infödda talare prickar vi för det mesta rätt. Vi vet att det heter deklaration av inkomst och inget annat. Men ibland tvekar även vi som har svenska som modersmål. Svårigheten med prepositioner ligger dels i att det ibland finns flera prepositioner att välja emellan, dels i att språket hela tiden förändras. Ibland kan vi alltså välja. Vi kan säga antingen orolig för något eller orolig över något (Många är oroliga för kärnkraften. Hon blev orolig över alla tidningsskriverier). Men oron gäller en människa eller ett djur fungerar bara orolig för någon. (Jag är så orolig för min bror). Vill vi lägga till en att-sats har vi tre varianter där de vanligaste är orolig för att eller det prepositionslösa orolig att och det mindre vanliga orolig över att. (Hon var orolig att han inte skulle hänga med i tempot.)

Språkförändringen innebär också att den preposition som gällde i går kan konkurreras ut av en annan. När man förr sade bild av någon kunde man mena två saker. Det kunde dels syfta på den som gjort bilden (det här är en bild av Picasso), dels på den som var avbildad (bilden av faster Anna är verkligen fin). Numera föredrar vi när vi beskriver den som avbildas.

Klichéer och samtalsfraser
I språket har vi en hel hoper samtalsfraser som på ett underförstått sätt avslöjar vår attityd eller inställning till något. Sådan fraser är oftast omöjliga att förstå om man inte får dem förklarade, eller växer upp med dem. Hur ska någon som inte har svenska som modersmål vid första mötet förstå att

  • tack i alla fall eller tack det är bra betyder att man tackar nej?
  • ska det vara tacken betyder att man är ordentligt missnöjd?
  • det är inget att tacka för betyder att man är lite klädsamt blygsam?
  • tacka fan för det betyder att man, lite upprört, deklarerar att något är självklart?

Språket - en konstruktion på många nivåer
Som vi sett ovan består vårt språk inte bara av ord som vi plockar ihop hur som helst. För att behärska ett språk fullt ut måste man också behärska allehanda fasta fraser, kunna välja rätt preposition och förstå vilka attityder som är kopplade till olika samtalsfraser för att göra sig förstådd - och det är ju det som är vitsen med att kommunicera.

Köp Svenskt språkbruk

...........................

Elisabeth Björck Orvehed var ordboksredaktör i arbetet med Svenskt språkbruk. Hon är språkkonsult och numera språkvårdare på försäkringsbolaget Alecta.

 

   
-Annons-
 
 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Språkkvalitet 2002 ©