Tydliga rubriker - avgörande för oss alla
Av Karin Guldbrand 2002-03-26
karin.guldbrand@home.se
Sätt svenska folket på skolbänken
för att lära sig att skriva rubriker. De
blir ett medel för att nå fram i det ständiga informationsbruset.
Rubrikerna bör vara tydliga i alla sammanhang, oavsett om det
gäller tidningar, diskussionsgrupper eller e-brev.
Rubriken är viktig för både läsare och skribenter
i dagens informationsbrus. Läsaren ska hitta rätt och skribenten
ska nå ut med sitt budskap. Även om inte så många av oss arbetar
som webbskribenter så skriver snart majoriteten av dagens svenskar
ofta både e-brev och deltar i, eller läser, inlägg i olika debatt-
och diskussionsforum om allt från webbdesign till flugfiske och
ofrivillig barnlöshet.
Rubrikerna måste vara tydliga
I vår bok Klarspråk på nätet förespråkar jag och Helena Englund
informativa rubriker. Med det menar vi att huvudbudskapet ska framgå
redan i rubriken. Här har vi allt att lära av tidningarnas rubriksättare.
I synnerhet då tidningarna inser skillnaden mellan webb och papper
och anpassar pappersupplagans ofta mer poetiska eller skämtsamma
rubriker för webbupplagan.
Jämför Dagens Nyheters artikel om Beatlesgitarristen
George Harrisons död. På papper; Finstilt
gitarr har tystnat, medan webbvarianten är glasklar Ex-beatlen
George Harrison död. Tyvärr görs inte alltid samma anpassning,
när tenoren Gösta Winbergh nyligen avled behöll man exempelvis den
otydliga rubriken En rik röst har tystnat
i förtid även i webbupplagan. Stora krav har vi också på våra största
företag. De flesta behärskar tekniken, men förvånande många publicerar
mindre genomtänkta rubriker. På Telias webbplats hittar vi exempelvis
Telia informerar om växelstörningar hos
Folksam. Men varför berättar de att de informerar? Gör
inte Telia det i alla nyheter? Läsaren vill troligen veta hur växelstörningarna
påverkar henne och kanske under hur lång tid. Webbpennan hittade
på ett antal stora företags webbplatser fler exempel på otydliga
webbrubriker. Volvo missar en gyllene chans att bemöta nyligen publicerade
oroväckande rön om elektromagnetiska fält. Poängen i Elektromagnetiska
fält i bilar! är att förklara att fälten finns men att
de inte är farliga. Det framgår dock inte av rubriken som tvärtom
skulle kunna tyda på motsatsen. Sedan Webbpennan var där och kritiserade
rubriken har Volvo visserligen ändrat rubriken, men nu till det
sämre! För hur mycket mer får oroliga volvoägare veta av Uttalande
från Volvo Personbilar Sverige AB angående elektromagnetiska fält
i bilar?
Kanske har vi större förståelse och överseende
med personliga brev från vänner med rubriken Hej.
Om brevet bara innehåller en hälsning stämmer ju rubriken ganska
bra med innehållet - även om det för den sparsamme blir lite svårt
att hålla isär olika brev med samma rubrik. Brev med så intetsägande
rubriker som Läs eller Viktig
information kastar vi oss däremot inte över om de kommer
från okända avsändare eller avsändare som vi inte har någon personlig
relation till.
Inlägg i diskussionsgrupper med rubriker som
Undrar, Svar, Test eller Tack blir inte heller lästa i första taget.
Om skribenterna i en diskussion om de bästa kanotpaddlarna istället
skriver Val av paddel?, Thimbel Island, Trapperkanot.se och Köpte Thimbel på Trapperkanot
förstår läsaren kärnan i hela konversationen
utan att ens läsa ett enda inlägg.
Andra egenskaper som gör att du blir läst
Internetföretaget Webword.com, som i och för sig tycker att Jakob
Nielsens riktlinjer i kolumnen Microcontent: How to write headlines
verkar rimliga, ville ha bevis. De gjorde en egen undersökning för
att ta reda på hur läsarna reagerar på olika typer av ärenderader
i e-brev. De analyserade visserligen inte innehållets betydelse,
men drog ändå intressanta slutsatser om egenskaper som ökar sannolikheten
för att meddelandet ska bli läst:
- Korta ärenderader
- Besvarade brev (inleds med SV: eller RE:)
- Ärenderader i enbart versaler (dock marginellt)
Den som får sin e-post i mobiltelefonen instämmer
förmodligen till hundra procent i konstaterandet att ärenderaden
bör vara kort. Den listige inleder alltså sin rubrik med budskapets
viktigaste ord. De två andra egenskaperna går inte att tillämpa
på alla brev. Det går naturligtvis inte att inleda ett brev med
SV: om brevet inte är ett svar. Och visserligen är det lätt att
urskilja ett brev med ärenderaden helt i versaler i inkorgens långa
lista, men om alla brev vore i versaler blev listan helt oläslig.
Läs mer om rubriker på nedanstående
sidor.
» Rubriker
viktiga för effektiv webbkommunikation (Webbpennan)
» How
to write headlines, page titles and subject lines (Alertbox)
» Usability
of Email Subject Lines (Webword)
..............
Karin Guldbrand är författare och arbetar
som webbredaktör på SEB.

|