Klarspråk på nätet | Språkkrysset | Om Språkkvalitet |Länkar
  Brief information in English
Konsulttjänster
Språkkonsulternas kurser
Artiklar
Citattecken - inget bra gömställe

Klarspråkstestet - skribentens vän

Välj rätt ordbok
Artikelarkiv

Prenumerera
Språkkonsulternas språkbrev
Alertbox


Tydliga rubriker - avgörande för oss alla

Av Karin Guldbrand 2002-03-26
karin.guldbrand@home.se

Sätt svenska folket på skolbänken för att lära sig att skriva rubriker. De blir ett medel för att nå fram i det ständiga informationsbruset. Rubrikerna bör vara tydliga i alla sammanhang, oavsett om det gäller tidningar, diskussionsgrupper eller e-brev.

Rubriken är viktig för både läsare och skribenter i dagens informationsbrus. Läsaren ska hitta rätt och skribenten ska nå ut med sitt budskap. Även om inte så många av oss arbetar som webbskribenter så skriver snart majoriteten av dagens svenskar ofta både e-brev och deltar i, eller läser, inlägg i olika debatt- och diskussionsforum om allt från webbdesign till flugfiske och ofrivillig barnlöshet.

Rubrikerna måste vara tydliga
I vår bok Klarspråk på nätet förespråkar jag och Helena Englund informativa rubriker. Med det menar vi att huvudbudskapet ska framgå redan i rubriken. Här har vi allt att lära av tidningarnas rubriksättare. I synnerhet då tidningarna inser skillnaden mellan webb och papper och anpassar pappersupplagans ofta mer poetiska eller skämtsamma rubriker för webbupplagan.

Jämför Dagens Nyheters artikel om Beatlesgitarristen George Harrisons död. På papper; Finstilt gitarr har tystnat, medan webbvarianten är glasklar Ex-beatlen George Harrison död. Tyvärr görs inte alltid samma anpassning, när tenoren Gösta Winbergh nyligen avled behöll man exempelvis den otydliga rubriken En rik röst har tystnat i förtid även i webbupplagan. Stora krav har vi också på våra största företag. De flesta behärskar tekniken, men förvånande många publicerar mindre genomtänkta rubriker. På Telias webbplats hittar vi exempelvis Telia informerar om växelstörningar hos Folksam. Men varför berättar de att de informerar? Gör inte Telia det i alla nyheter? Läsaren vill troligen veta hur växelstörningarna påverkar henne och kanske under hur lång tid. Webbpennan hittade på ett antal stora företags webbplatser fler exempel på otydliga webbrubriker. Volvo missar en gyllene chans att bemöta nyligen publicerade oroväckande rön om elektromagnetiska fält. Poängen i Elektromagnetiska fält i bilar! är att förklara att fälten finns men att de inte är farliga. Det framgår dock inte av rubriken som tvärtom skulle kunna tyda på motsatsen. Sedan Webbpennan var där och kritiserade rubriken har Volvo visserligen ändrat rubriken, men nu till det sämre! För hur mycket mer får oroliga volvoägare veta av Uttalande från Volvo Personbilar Sverige AB angående elektromagnetiska fält i bilar?

Kanske har vi större förståelse och överseende med personliga brev från vänner med rubriken Hej. Om brevet bara innehåller en hälsning stämmer ju rubriken ganska bra med innehållet - även om det för den sparsamme blir lite svårt att hålla isär olika brev med samma rubrik. Brev med så intetsägande rubriker som Läs eller Viktig information kastar vi oss däremot inte över om de kommer från okända avsändare eller avsändare som vi inte har någon personlig relation till.

Inlägg i diskussionsgrupper med rubriker som Undrar, Svar, Test eller Tack blir inte heller lästa i första taget. Om skribenterna i en diskussion om de bästa kanotpaddlarna istället skriver Val av paddel?, Thimbel Island, Trapperkanot.se och Köpte Thimbel på Trapperkanot förstår läsaren kärnan i hela konversationen utan att ens läsa ett enda inlägg.

Andra egenskaper som gör att du blir läst
Internetföretaget Webword.com, som i och för sig tycker att Jakob Nielsens riktlinjer i kolumnen Microcontent: How to write headlines verkar rimliga, ville ha bevis. De gjorde en egen undersökning för att ta reda på hur läsarna reagerar på olika typer av ärenderader i e-brev. De analyserade visserligen inte innehållets betydelse, men drog ändå intressanta slutsatser om egenskaper som ökar sannolikheten för att meddelandet ska bli läst:

  • Korta ärenderader
  • Besvarade brev (inleds med SV: eller RE:)
  • Ärenderader i enbart versaler (dock marginellt)

Den som får sin e-post i mobiltelefonen instämmer förmodligen till hundra procent i konstaterandet att ärenderaden bör vara kort. Den listige inleder alltså sin rubrik med budskapets viktigaste ord. De två andra egenskaperna går inte att tillämpa på alla brev. Det går naturligtvis inte att inleda ett brev med SV: om brevet inte är ett svar. Och visserligen är det lätt att urskilja ett brev med ärenderaden helt i versaler i inkorgens långa lista, men om alla brev vore i versaler blev listan helt oläslig.

Läs mer om rubriker på nedanstående sidor.
» Rubriker viktiga för effektiv webbkommunikation (Webbpennan)
»
How to write headlines, page titles and subject lines (Alertbox)
» Usability of Email Subject Lines (Webword)

..............

Karin Guldbrand är författare och arbetar som webbredaktör på SEB.

   
-Annons-
 
 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Språkkvalitet 2002 ©